onsdag 15 augusti 2007

Krig USA-Iran? För och emot.

En anledning för USA att börja krig mot Iran skulle vara om den nuvarande Bushregimen kommer in i ett mentalt tillstånd av "efter oss syndafloden". Med andra ord att de tror att näste president kommer att vara demokrat (vare sig det nu blir Clinton, Obama eller någon annan) och de vill lämna ett fullständigt kaos i avskedspresent. Och vad vore då bättre än ett nytt ovinnbart krig? Att ett angrepp på Iran nu skulle vara lika genialiskt katastrofalt som Tysklands angrepp på Sovjet 1941 tror jag inte spelar någon roll för figurer som Bush och Cheney.

Å andra sidan finns det logiskt tänkande personer även i USA:s administration som inser att Iran inte kan krossas genom några flygangrepp. Markinvasion har man inte resurser till eftersom krigen i Irak och Afghanistan gör att armén har fullt upp ändå. Skickar man in flottan i Persiska viken, med hangarfartyg och mängder av flygplan, placerar man stora feta mål inom räckhåll för iranska raketer, minor och torpeder. Och USA har som bekant svårt att ta förluster - det räcker med att Iran får in en träff på ett enda hangarfartyg så kan tusentals man stryka med och hemmaopinionen slå bakut. Kanonbåtsdiplomati fungerar illa om kanonbåtarna är sårbara. Dessutom kan Iran, vid ett angrepp, öka hjälpen till motståndsgrupper i Iak och Afghanistan och kanske slå mot västliga trupper där. Israels nederlag mot Hitzbollah kan ses som ett varnande tecken vid sidan av det utdragna irakkriget.

Det finns en hel del opposition inne i Iran, men det verkar inte som om den i allmänhet ställer upp för en USA-invasion. Vanliga bomber mot Iran skulle förmodligen stärka den nuvarande regimen. Dessutom handlar det förmodligen om tusentals mål om man vill uppnå någon djupare verkan, med andra ord en långvarig kampanj. Att bomba några anläggningar i kärnenergiprogrammet är meningslöst om USA inte slår ut mängder av militära positioner samtidigt: luftvärn, raketbaser, flottstationer, minanläggningar etc. Och trots allt prat om "smarta bomber" är det mindre sannolikt med 100 procents framgång.

Alternativet är givetvis det extrema, nämligen att angripa med interkontinentala robotar utrustade med kärnvapen, men vågar ens de nuvarande galningarna i Vita Huset och Pentagon göra en sådan sak?

Det är frågan vilken logik som kommer att styra i USA:s politik under det kommande året. Ju mer av Bush i politiken desto större kaos i Asien. och desto snabbare och brutalare kommer USA:s ställning som supermakt att eroderas. En annan administration kanske kan sköta avvecklingen snyggare och fredligare, men avveckling blir det likförbannat.

Inga kommentarer: