torsdag 23 april 2009

Kan man bevisa att vi dras mot jämlikhet?

Tillägg efter att den här bloggposten publicerats: Nu har Erik Svensson en rejäl grej på svenska om den "egalitära revolutionen" också.




Vad är det som gör att människan lyckats skapa så avancerade men ändå olika samhällen och har lärt sig att existera över nästan hela jordklotet? Utan samarbete går det inte. Kanske formeln ovan hjälper till att besvara frågan. Klicka på den så kommer du till stället där jag hittade den. Själv har jag svårt med den sortens matematik men det som skall räknas ut är det som står till vänster om likhetstecknet, nämligen sannolikheten att individer i en grupp hjälper varandra.

Men det är som sagt inte min avdelning. Ett ickematematiskt alternativ är att titta på vad Erik Svensson skriver här (på engelska) om att förstå "den egalitära revolutionen" (termen förklaras snart). Jag bara saxar lite från inledningen till den PLoS-artikel som formeln ovan kommer ifrån.



En liten apejävel - bättre på bananer än jämlikhet


Arguably the most influential force in human history is the formation of social coalitions and alliances (i.e., long-lasting coalitions) and their impact on individual power. Understanding the dynamics of alliance formation and its consequences for biological, social, and cultural evolution is a formidable theoretical challenge. … ape societies remain essentially hierarchical, and coalitions rarely weaken social inequality. In contrast, human hunter-gatherers show a remarkable tendency to egalitarianism, and human coalitions and alliances occur not only among individuals and groups, but also among groups of groups. These observations suggest that the evolutionary dynamics of human coalitions can only be understood in the context of social networks and cognitive evolution.

… Our results suggest that a rapid transition from a hierarchical society of great apes to an egalitarian society of hunter-gatherers (often referred to as “egalitarian revolution”) could indeed follow an increase in human cognitive abilities. The establishment of stable group-wide egalitarian alliances creates conditions promoting the origin of cultural norms favoring the group interests over those of individuals.

Pallar man med att läsa artikeln ser man hur forskarna försöker skapa en dynamisk modell som skall förklara hur jämlikhet uppstår i enkla grupper av jägare och samlare i en självgenererande process av framgångsrika förbindelser, men också varför jämlikhet kan bryta samman. På slutet försöker man också gissa varför uppkomsten av högkulturer ledde till ojämlikhet. Här kan nog biologer och arkeologer samarbeta för att uppnå goda resultat.



Ensam är inte stark, inte ens om man är en liten apejävel


Det här blir kanske något osammanhängande, men jag fortsätter med två andra artiklar på nätet. Den ena handlar om Global Information Systems, kunskapsbaser med information om hela Jorden och tillgängliga runt hela Jorden. Eller enligt en definition
any information system which attempts to deliver the totality of measurable data worldwide within a defined context. (Är man intresserad av planekonomi ser man omedelbart möjligheterna här - information ger möjlighet att analyser och styra. Jag har varit inne på satellitaspekten av det tidigare.) Men låt oss se på den sedelärande berättelsen i slutet av artikeln:

Studenter på en kurs om Global Information Systems fick i uppgift att hitta på ett projekt. En ville skapa en GIS med data till hela världen om en speciell ögonsjukdom som drabbat en nära vän. Men inte nog med det, han tänkte lägga ut modellen för hur man bygger en sådan GIS på Internet. Den skulle alltså bli allmänt tillgänglig och därmed underlätta för andra att snabbt bygga sina egna GIS. Artikelförfattaren (som dessutom var studentens lärare) var mäkta imponerad av detta sätt att göra gott i två led. Först speciellt med vännens ögonproblem, men sedan en tänkt hjälp till ytterligare mängder av okända människor för att skapa nya projekt - gratis.

Exempelt med GIS ovan är ett exempel på altruism som stämmer dåligt med grinigt vinstmaximerande tänkande. Här är en bloggpost om fildelning och annat, och den är faktiskt riktigt intressant både ur nationalekonomisk och filosofisk synpunkt. Vad händer om man uppfinner en maskin som kan kopiera materiella ting (exempelvis äpplen) och inte bara filer? (Till vilket jag vill lägga frågan: vad händer när vi får maskiner som kan producera nya maskiner utan mänsklig inblandning?) Skribenten frågar:

Är det någon som tror att världsekonomin kommer att se ut som den gör idag, om jag hade lyckats uppfinna min kopieringsmaskin? ...

När jag försöker föreställa mig ett samhälle där kopierande av materiella ting tillhör vardagen, har jag det ytterst svårt att föreställa mig ett ekonomiskt system som grundar sig på någon form av äganderätt. Jag skulle dessutom vilja hävda att det moraliska i äganderätten i detta fall undergrävs å det grövsta att det egentligen är meningslöst att alls tala i termer av ägande. Att betrakta immateriella ting som möjliga att “äga” blir följdaktligen ganska svajigt, och fungerar bara om man omdefinierar termen “äga” till någonting som antagligen inte motsvaras av de allra flestas intuitiva uppfattning om vad det innebär att äga något.

Hur många legitimerade vänstermänniskor med medlemskort klarar av att tänka så där långt? Marx gjorde det någon gång på 1850-talet redan, men idag när tekniken är oerhört mycket högre utvecklad är det i stort sett tyst. Men jag tar de här två historierna ovan som indikationer på att altruismen finns som en ständig underström hos människorna och att vi har en teknisk och social utveckling som hjälper altruismen på traven. (Sedan finns det ju mottendenser också!)


Sluta kalla mej apejävel - du är minsann inte så jäkla lyckad alla dar du heller! Men hur vore det med en maskin som kunde kopiera bananer?


En tolkning av processen (som jag tror att Marx och Engels skulle ha uppskattat) är att mänskligheten började som små ganska jämlika grupper av samlare och jägare. När sedan alltmer avancerade samhällen växte fram skapades också diverse "särintressen" av personer som hade en sådan ställning att de inte var intresserade av att vara jämlika med sina medmänniskor.

Det blev klassamhällen alltså. Men den grundläggande driften mot jämlikhet finns ändå i botten, för det är den som gör att en anständig samvaro mellan människor kan fungera. Ojämlikheten kommer att "kännas fel", och i en kombination av biologiska och tekniska processer kommer jämlikheten att ta ut sin rätt igen. (M & E kommer givetvis att påvisa att den tekniska utvecklingen och dess möjligheter är avgörande för att skapa förutsättningar för att den sunda grupptillvaron kan få härska igen.)

Tillägg efter att den här bloggposten publicerats: Nu har Erik Svensson en rejäl grej på svenska om den "egalitära revolutionen" också.


Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver Swedpank, Tuss skriver Cyberrymdimperiet slår tillbaka, kimmuller skriver Motstånd mot nedskärningar lönar sig!, Baskien Information skriver “Jag har inget att dölja”, tusenpekpinnar skriver Internet♥, MJE skriver Bukowski - reflektioner en sen natt.

Inga kommentarer: