... professor Hans Ruin (ser inte professorerna mycket yngre ut numera än när jag var ung?), och ...
... Fredrika Spindler som är mycket inne på Nietzsche, och ...
... Sven-Olov Wallenstein (jodå, han är släkt med den gamle fältherren Wallenstein från trettioåriga kriget), och ...
... Marcia Sá Cavalcante Schuback.
I vetenskapernas begynnelse omfattade filosofin i stort sett allting. Aristoteles drog igång stora delar av det som senare blev olika specialvetenskaper men då rymdes de ändå inom filosofins breda ramar. Sedan har specialvetenskaperna blivit allt fler och gjort sig självständiga, och man kan då undra vad som blir kvar för filosofin? Edmund Husserl slog ju i början av nittonhundratalet ett slag för att återupprätta filosofin som övervetenskap - eller vi kan ju säga "vetenskapernas drottning" - men ämnet har bara tryckts tillbaka ytterligare.
När nya högskolor startar är det inte säkert att filosofin ens får vara med på läroplanen. Nu är det ju "nytta" som gäller, och hur "anställningsbar" är en filosof i dagens samhälle? Fredrika Spindler nämnde att redan Nietzsche var kritisk mot hur dåtidens makter och marknad tog över och ställde filosofin i sin tjänst. Det var på 1870-talet. Men där vill jag tillägga att redan Karl Marx var inne på samma linje i Kommunistiska Manifestet redan trettio år tidigare. Och att vetenskapen allt mer ockuperas av "marknadskrafterna" är ju något som vi kan se fortsätter idag. Det som skyddar filosofin kan vara att den inte är så lätt att göra pengar på som exempelvis medicin.
Var skall filosofin ta vägen? Skall den försvara det mänskliga, det rationella, ställa de kritiska och ibland obekväma frågorna? Eller skall reträtten fortsätta. och yrkesfilosoferna skriva små snäva avhandlingar som inte så många är intresserade av? Jag anade av föredragen att det här är ett problem, för hur kombinerar man "kritiskt tänkande" med krav på att "anställningsbarhet" också skall vara med i kurspaketen? Vilka företag och förvaltningar vill ha obekväma tänkare i sin personalkader, folk som kanske kommer med fel synpunkter?
Ändå behövs filosofin. För att ta ett annat ämne som jag känner till: nationalekonomin skulle behöva en rejäl uppstädning med hjälp av ett gäng filosofer. Låter det konstigt? Kom då ihåg att vissa delar av nationalekonomin grundlades redan av Aristoteles (teori om hushållning grundad på etiska ideer, penningteori) och att Adam Smith var moralfilosof. Mot slutet av 18oo-talet försvann det mesta av filosofin ur nationalekonomin, och det har den inte mått bra av.
När nya högskolor startar är det inte säkert att filosofin ens får vara med på läroplanen. Nu är det ju "nytta" som gäller, och hur "anställningsbar" är en filosof i dagens samhälle? Fredrika Spindler nämnde att redan Nietzsche var kritisk mot hur dåtidens makter och marknad tog över och ställde filosofin i sin tjänst. Det var på 1870-talet. Men där vill jag tillägga att redan Karl Marx var inne på samma linje i Kommunistiska Manifestet redan trettio år tidigare. Och att vetenskapen allt mer ockuperas av "marknadskrafterna" är ju något som vi kan se fortsätter idag. Det som skyddar filosofin kan vara att den inte är så lätt att göra pengar på som exempelvis medicin.
Var skall filosofin ta vägen? Skall den försvara det mänskliga, det rationella, ställa de kritiska och ibland obekväma frågorna? Eller skall reträtten fortsätta. och yrkesfilosoferna skriva små snäva avhandlingar som inte så många är intresserade av? Jag anade av föredragen att det här är ett problem, för hur kombinerar man "kritiskt tänkande" med krav på att "anställningsbarhet" också skall vara med i kurspaketen? Vilka företag och förvaltningar vill ha obekväma tänkare i sin personalkader, folk som kanske kommer med fel synpunkter?
Ändå behövs filosofin. För att ta ett annat ämne som jag känner till: nationalekonomin skulle behöva en rejäl uppstädning med hjälp av ett gäng filosofer. Låter det konstigt? Kom då ihåg att vissa delar av nationalekonomin grundlades redan av Aristoteles (teori om hushållning grundad på etiska ideer, penningteori) och att Adam Smith var moralfilosof. Mot slutet av 18oo-talet försvann det mesta av filosofin ur nationalekonomin, och det har den inte mått bra av.
7 kommentarer:
Det som är det intressanta med att studera samtida filosofi är att man efter ett tag inser att andra discipliner bygger på filosofiska antaganden som filosofin själv övergivit för länge sedan.
Men jag tror inte att problemet är brist på tvärvetenskaplighet. Istället handlar det om underfinansiering som leder till en brist på självständig grundforskning som vågar bråka med de egna ämnena. Konkurrensen leder till likformighet och undanfallenhet för makt. Tyvärr.
Genom att läsa gamla filosofer kanske man får bättre vibrationer? Å andra sidan har jag för mig att någon av föreläsarna talade om filosofer som bråkmakare som aldrig var i takt med sin tid. Man kanske inte är riktigt skärpt tänkare om man bara driver med dagens strömmar, man måste hitta på något eget och visionärt i stället!
Men, det är det där med makten - det talades om igår också, och även de akademiska filosoferna snärjs in i maktens garn. Med andra ord finns det ett stort behov av folk som "sitter och grunnar vid sidan av".
Det blir väldigt mycket "å ena sidan - å andra sidan" när man filosoferar!
Jepp, efter ett antal år så inser du att du plötsligen besvarar alla frågor med: "Ja och nej.", "Det beror sig på.", "Fast det är ju lite mer komplicerat än så."
:-)
Men om jag skall vara ärlig så tror jag att samtida filosofer skulle fungera bra som betongsuggor man slänger i vägen för andra akademiker mest för att göra livet surt för dem. Och det är en ganska angenäm uppgift måste jag säga.
Så enkelt är det naturligtvis inte!!!
Som vanligt förstår inte kommunister marknadsekonomi. Företag som Google skriker efter "kritiska tänkare" och framför allt rationella tänkare. Det är explicit vad de söker efter i sina rekryteringsprocesser. Som vanligt kommer kommunisterna med en vanföreställning om stora företag som bara vill ha hjärnlösa robotar. Det säger mer om dessa kommunisters (brist på) kontakt med arbetsmarknaden och produktion av värde (i motsats till anslag, bidrag, etc).
Problemet är inte att filosofi skulle kunna vara värdefullt. Problemet är att filosofin, sedan Kant, blivit irrationell.
Problemet är inte att filosofi INTE skulle kunna vara värdefullt.
...skall det naturligtvis stå och inget annat!
Som gammal tjänsteman undrar jag över den där underbara klarsyntheten hos storföretagsbossarna ...
Skicka en kommentar