måndag 2 maj 2011

"Moren har gjort sin plikt ...

... moren kan gå", för att citera någon gammal teaterreplik (Shakespeare?).

Vi vet inte så mycket mer än att USA påstått sig ha dödat någon och sedan slängt liket i havet. Vad vi vet är att värdet av spöket Osama bin Laden devalverats med rasande fart sedan början av det här året. Det har inte så mycket praktisk nytta längre, och för ett USA som grunnar på hur man skall kunna slingra sig ur det afghanska minfältet kan det ju vara bra att bli av med den främsta ursäkten för att man är där. Jag hörde något uttalande där Hillary Clinton uppmanade talibanerna att ta avstånd från al-Qaida. Eftersom afghanerna tröttnade på "araberna" för länge sedan verkar det nästan som en invit till samtal, kanske för att se till att inte Karzairegimen i Kabul börjar prata för mycket på egen hand med talibanerna.

Jag har ett svagt minne av någon påstådd al-Qaidaledare i Irak som också blåstes upp som superfarlig under en tid - bara för att sedan försvinna utan att någon brydde sig så mycket om det. I den mån killen fanns så hade han fullgjort en utsedd roll och fick sedan avgå när han inte längre behövdes. Vad det gäller Osama behöver vi ju inte betvivla hans existens, men utan en oberoende utredning (som USA nogsamt tycks ha omöjliggjort) kan vi inte säkert veta vems lik det var de slängde i sjön. Den riktige Osama kan ha varit död i rätt många år nu. Möjligen var det främst en politisk belastning de nu försöker bli av med.

Det väsentliga är nog att "den arabiska våren" - en händelse som tycks ha varit ett oförutsett mirakel för världens underrättelsetjänster - slagit undan benen för återstående trovärdighet hos al-Qaida. Och för trovärdigheten hos de politiska snillen som hävdat att islamism à la al-Qaida var ett trovärdigt alternativ. Visst finns det islamister, och en del väldigt reaktionära sådana i arabstaterna, men vad de breda folkmassorna vill ha verkar handla om andra frågor: mat för dagen, arbete, framtid, demokrati, bort med de tjuvaktiga regimerna som tjänar utländska makter i stället för det egna folket, yttrandefrihet, bort med hemliga polisen.

Vad som återstår nu är ett pinsamt stöd från den demokratiskt bortgjorda västvärlden till bland annat de regimer och härskande eliter i arabvärlden som fungerat som stöd för al-Qaida och andra typer av reaktionär islamism. Vi kan ju tänka på det fundamentalistiska Saudiarabien och dess militära stöd till minoritetsregimen i Bahrein. (Och som en liten krumelur i kanten: på sätt och vis kan man säga att svenska stridsflygplan nu ingår de libyska islamisternas flygvapen. Fast svenskarna spanar ju bara - sen kommer norrbaggarna och bombar!)

9 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Det kan väl vara så att militären behövs nån annanstans, t.ex. i Libyen, och att de vill lägga Afghanistan till handlingarna.

Vi får väl se om militären drar sig bort.

Björn Nilsson sa...

Det kan vara så. Eller att man försiktigt börjar materialisera insikten att landkrig har blivit för krångliga för att genomföra i större skala för USA. Man har ju inte ens råd med sådana längre. Samtidigt undrar jag om Libyen känns så angeläget för USA över huvud taget, det verkar mer vara vissa europeer som driver på.

Kerstin sa...

Sedan kan man fråga sig om det påståddad "mördandet" av Usama bin Ladin i Pakistan kan handla om relationen mellan USA och Pakistan, vad det nu skulle vara? Nån slags skampåle för Pakistan som nu anses ha hyst Usama hela tiden utan att låtsas om saken, utpressning kanske?

Björn Nilsson sa...

Det går nog att tråckla ihop hur vilda teorier som helst. Pakistans har ju starka band med talibanerna (man deltog ju i bildandet av den rörelsen) och det anses väl störande i Washington. Å andra sidan, vill USA krångla sig ur Afghanistan vore det ju bra om pakistanierna kunde fungera som mellanhand.

martin sa...

Det som jag tyckte var lite intressant i denna soppan var det faktum att alla Al-Qaida folk verkar bo på samma ställe, ett stenkast från en militärhögskola. Det kan såklart vara slumpen, men jag undrar jag. Var brukar radikala organisationer rekrytera? Universitet är en vanlig plats där sådan rekrytering brukar ske.

Pakistan, ett militaristiskt och diktatoriskt land med kärnvapen. Vad kunde vara angelägnare för en organisation så som Al-Qaida? Skulle det vara så att de har infiltrerat militärhögskolan i pakistan och under 10 års tid nu omvänt unga officerare till sin sak, ja då kan de nog lägga vantarna på kärnvapen när de vill.

Jan WIklund sa...

Martin: Eller också är det tvärtom, att den pakistanska militären och Qaida är samma sak... Pakistan är en islamistisk skapelse från början, och definierar sig som sådan gentemot Indien. Så vad vore naturligare?

Det är förstås ingen idé jag går i god för, men den låter väl inte så fel?

Björn Nilsson sa...

Ja, vi får väl se hur det utvecklar sig. Kanske den riktige Osama sitter och smuttar på en drink vid en pool i Texas just nu, medan alla producenter av fejkade Osama-filmer i sin tur jobbar med nya versioner där en suddig skådis skall förklara att han lever och mår bra. Någon gång kanske vi får vet hur det verkligen ligger till, men då är nog inte så många intresserade längre.

Hannu Komulainen sa...

Navy Seals, var inte det Hamiltons gamla kompisar?

Björn Nilsson sa...

Jo, det var ju hos dem han påstods ha fått sin super-utbildning.