söndag 29 juli 2012

Finns siffror på själv-avknoppade?

För några dagar sedan skrev Frances om klassintressen inom socialdemokratin. Det är synpunkter som jag tror jag sett tidigare, men som förtjänar att upprepas och inskärpas eftersom de gör att en del konstigheter i dagens politik blir begripligare:

Samhällsmotsättningarna och klassmotsättningarna går inte entydigt mellan olika partier. Inte minst socialdemokratin rymmer det svenska samhällets klassmotsättningar inom sig. I många många år har socialdemokratin till en del varit ett arbetsgivarföreträdande parti, genom arbetsgivaransvaret för kommunala och statliga företag och verksamheter, s.k. folkrörelseföretag etc. Det är också ur detta arbetsgivarskikt som ägarna till många av de vinstgivande privatföretagen inom ”välfärdssektorn” har kommit. Det ledande skiktet har avknoppat sig självt.
Jag funderade vidare på det. Det här är något som vore bra att ha övergripande siffror på. Kanske sådana sammanställningar redan finns - jag vet inte. Delinformation kommer fram när skandaler briserar, som när avknoppade offentliga verksamheter säljs ut till underpris och sedan säljs vidare med jättevinster, eller när vanvård utbryter någonstans, men finns det en övergripande sammanfattning, med siffror?

Jag skulle kunna tänka mig att energiska forskare inom flera olika ämnen skulle kunna ge sig på den här frågan. Den verkar rymmas inom åtminstone historia, ekonomisk historia, sociologi, statsvetenskap, nationalekonomi och företagsekonomi. Vilket håll man än kommer ifrån borde ett grundläggande material krävas som bland annat innehåller uppgifter om antal avknoppningar, vilka som köpt, köpepris, vinster i det avknoppade företaget, hur mycket en eventuell vidareförsäljning gett. Kunde man sedan spåra partiprefenser hos personer som "avknoppat sig själv" är det givetvis ett bonus. Och hur många socialdemokrater med förtroendeuppdrag sitter på styrelseposter i "välfärdsföretag", och är de många eller få jämfört med styrelsemedlemmar från andra partier? Man kan ju också fråga om det finns avknoppningar som inte lyckas något vidare, där ledaren/ledarna för företaget inte blivit självständiga kapitalister utan förvandlas från lönearbetare med anställningsskydd till nära nog rättslösa småföretagare som inte har mer än en F-skattesedel att hålla i handen? 

Angående en sociologisk angreppsvinkel så slog det mig att den USAmerikanske forskaren Erik Olin Wrights idé om 'motsägelsefulla klasspositioner' kan vara användbar som teoretisk ram. (Här är hans hemsida, förresten.) Vad han antog (i alla fall när jag läste honom för några år sedan) var att man kan se en glidande skala i klasstillhörighet från helt oberoende kapitalister, via otryggare småföretagare, till mer eller mindre självständiga yrkesutövare, ända till personer nästan helt utan inflytande på sin egen situation. Det 'motsägelsefulla' består i att en person kan vara anställd, men samtidigt fått sig tilldelat ansvar och beslutsrätt som ligger på ägarens nivå egentligen. I det läget tillhör man två läger samtidigt trots att man formellt är en vanlig knegare. Och man kan avancera mot att bli verkligt oberoende, eller att halka ner och få mindre inflytande.

Vissa lönearbetare med arbetsgivarbefogenheter ser enligt Olin Wrights definition ut att tillhöra det självavknoppande arbetsgivarskikt som Frances skriver om. I den rådande situationen har de fått chansen att gå från att vara lönearbetare till att kliva över staketet till kapitalisterna. Men hur ser siffrorna ut! Här är väl en intressant forskningsuppgift för unga akademiker på jakt efter något att sätta tänderna i, levererad helt gratis av mig! 

Inga kommentarer: