tisdag 22 januari 2013

Olik behandling av lika figurer

Här är en bild som jag kopierat från den viktiga Syrien-bloggen. Håll ett öga på den ifall du vill ha synpunkter på Syrien som inte alltid stämmer med var stor- och gammelmedia tutar ut! - Hur som helst, västmakternas hyckleri är uppenbar (för den som vill se). Det är skillnad på folk och folk, beroende av vad folket råkar befinna sig och vems intressen de tjänar!

alqaeda904928_n

Kanske det syriska kriget kommer att falna bort på grund av syrebrist. Delar av omvärlden minskar stödet till rebeller och jihadister, andra (som stödjer den syriska regeringen) viker inte undan. Men det finns ju andra krig. Pål Steigan ger krigsaktivisterna i den norska regeringen en spark på sin blogg. Nu vill de dra till Mali.

Det är ett märkligt samtidsfenomen hur ledarna i ett antal medelstora och små stater verkar vilja springa benen av sig för att visa hur angelägna de är att vara med i krig på andra kontinenter. Att gamla kolonialmakter som Frankrike och Storbritannien har svårt att lägga av med de gamla fasonerna kanske man kan förstå. Men varför småstater som Norge och Sverige? Om politikerna är så angelägna kan de ju kvittera ut en bössa och åka själva!

12 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Det måste vara den dåliga historieundervisningens fel. Det fanns en tid då Sverige var allierad till dåtidens supermakt Frankrike och måste ut och härja i alla krig som Frankrike hade intresse av. Den perioden tog slut - och märkligt få känner till att den fanns.

Hur som helst är det inget jag vill tillbaka till.

Björn Nilsson sa...

På den tiden fick Sverige (ja, dess härskare i alla fall) betalt av fransoser och andra för att slåss i deras krig. Idag får vi inte ens det.

Jan Wiklund sa...

På den tiden räckte de franska subsidierna till att föra själva kriget. Men att hålla en armé tillgänglig fick de svenska bönderna betala för. Med den märkliga konsekvensen att det gick att finansiera ett krig men inte fred.

Vindskupan har skrivit om dagens politikers märkliga beteende som inte ens tycks nå upp i Magnus Gabriel de la Gardies nivå, se http://sandberg.be/vindskupan_hem/2012/01/hur-svensk-sakerhetspolitik-drog-in-oss-i-ett-gerillabempningskrig-i-afganistan-pa-den-forlorande-sidan/

martin sa...

Hade islamismen varit stark, hade det inte varit en desperat kamp för relevans från ett religiöst ledarskap. Då hade de tagit Libyen, Syrien och Somalia själva, men istället tvingas de alliera sig med krafter som deras bas hatar, vilket lär bli deras fall. Det mesta av vad de tagit i Mali är ju en öken, sen kan man fråga sig vad som avses med kontroll, de har nog mest upprättat kaos med fläckvis kontroll.

Jag tror inte islamismens framgångar rider någon folkopinion, de skördar framgångar pga statsmakters svaghet. Då räcker det med pengar och de få som fortfarande är villiga att dö för religion i en värld som aldrig varit mer ateistisk än idag.

Egentligen vill de inget hellre än att bli angripna av starka västmakter, det tror de skulle leda till en opinion för dem. Det är fågelfenix som är terrorismens inspiration, men jag tror återuppståndelsen ur askan uteblir. Den svaga regimen som stöds av frankrike blir var och är fortfarande lika svag och därmed kvarstår ett problem.

Björn Nilsson sa...

Jan, på sätt och vis har vi väl samma situation ännu: det är lättare att få fram medel till krig och "säkerhet" än att underhålla det civila och fredliga samhället.

Martin,
det är en fråga som diskuteras: är det islamistiska uppsvinget (och då inte bara dess våldsamma sida) ett uttryck för växande kraft, eller är det snarare ett tecken på att en rörelse på tillbakagång måste visa sig stark? Det finns argument för och emot. Ett argument för tillväxt är ju att monarkierna på Arabiska halvön kan ösa in enorma summor i spridandet av sin egen sur-islam som ju är grunden för den våldsamma islamismen.

Hannu Komulainen sa...

Dessa småstatspolitiker stödjer ju inte bara kolonialkrig numera. Ännu konstigare är den entusiasm de visar för väpnade revolutioner - visserligen i andra länder som Libyen och Syrien, inte i de egna förstås.

Jag ironiserade över detta fenomen 30 mars 2011 i "Egypten, Libyen och demokratin".

martin sa...

Björn,
japp, pengar ger skenet av uppsving. SD fick stålar men kan ändå inte fylla alla sina poster, C har pengar men har ändå inte folk som vill engagera sig, inte för annat än att komma åt pengarna. Det engagemang pengar köper kan utplåna en rörelse...

Björn Nilsson sa...

Läste nyligen om scientologerna som kör hårt med ekonomi för att verka vara på frammarsch (pressar pengar av medlemmarna för att bygga skrytfastigheter som skulle tyda på framgång). I själva verket tycks rörelsen vara på rätt stark tillbakagång. Kan man tro att islamismen är inne i en liknande fas? - Jag vet inte. Däremot är det ju dj-t dumt att tro att man kan använda islamister för egna syften, som de anglosaxiska genierna har gjort under många år.

Jan Wiklund sa...

Islamismen fick sin näring av skuldkrisen. För det första förlorade de sekulära regimerna legitimitet eftersom de inte kunde försörja sina respektive folk utan svansade efter IMF. För det andra förbjuder islam ränta, vilket kan sägas vara mitt i prick i en sådan situation.

Revolutionen i Iran var "äkta", rörelsen i Algeriet också. Men sen har islamisterna blivit alltmer ekonomiskt beroende av oljeemiraten och tvingats lägga av med det fokus på rättvisa för de fattiga som var t.ex. Khomeinis budskap. Det har förstås berövat dem det mesta av stödet.

Måttlighetsislamister som regeringarna i Turkiet och Egypten kan fortfarande få ett måttligt stöd, i brist på bättre. I övrigt håller jag med Martins bedömning. Aktiviteten liknar ETAs - de mest engagerade aktivisterna kan inget annat än våld, har ingen plats i samhället och tvingas ägna sig åt maffiaverksamhet.

Stefan D sa...

Hej!

Där är fler grupper än islamistiska som slåss, och de sistnämnda har många utlänningar.
Islam förbjuder ränta, men Brödraskapet tar och ger ränta, de är integrerade i systemet. "Islamic banking" idag är inte den riktiga grejem, de tar ränta men ingen rörlig, därför stabilare – men ändå haram.
Frankrike kommer att,ser det ut som, kriga även mot tuareger som slogs för autonomi. men de kommer också att kallas islamister för hemmapubliken. islamisternas främsta funktion verkar vara att skada staterna (krig skapar skuld..) och skapa en situation där kolonialmakterna kan komma in.
Hej


http://en.wikipedia.org/wiki/2012_Malian_coup_d%27%C3%A9tat

Björn Nilsson sa...

Ja, det är flera grupper inblandade, etniska, religiösa, politiska, och av det hela kan det bli en riktigt rörig soppa när man inte från den ena dagen till den andra vet vem som antas vara vän eller fiende. Fransoserna kan få det ganska så besvärligt framöver om de skall manövrera i den här oredan. Kanske de har gått i en fälla, men vem har i så fall riggat fällan?

Jan Wiklund sa...

Eller också utnyttjar de kaoset för att lägga under sig så mycket de kan, som en sjukdom som angriper försvagade individer.

Min grundteori är att det finns en massa folk från Afghanistankrigen, som ursprungligen hyrdes in av USA, och som nu inte kan något annat än slåss och tvingas försörja sig som maffia för att överleva. Dessutom finns det mer "folkliga" islamister som har råkat i ekonomiskt beroende av oljeemiraten och tvingats spola den sociala kritik de hade från början.

De som skapade situationen var naturligtvis de banker som stod bakom 80-talets skuldkris. Det var den, och IMF:s torpedverksamet, som slog sönder länderna i fråga och skapade det subproletariat som inte har någon annan överlevnadsmöjlighet än den kriminella.