I förra veckan: höstnatt, regnblank svart asfalt, ljus från Cementas depå i Liljeholmen där gotlandsbåten lossar lasten. Det är nästan så man väntar sig några diskreta jazztoner i bakgrunden, kanske med Charlie Mingus och hans musikanter.
I går kväll: eftermiddagssolen blänker i järnvägsrälsen när ett pendeltåg jagar upp på nya Årstabron.
Båt och järnväg - gamla samfärdsmedel som ännu har mycket att ge - om de får. Är det exempelvis vettigt att tänkbara platser för framtidens hamnanläggningar i Stockholm täcks av dyra bostadsrätter för dagens "medelklass"? Skall något av det industriella landskapet ändå få vara kvar? På senaste tiden har jag hört synpunkter i den riktningen och jag hoppas att de möter gehör. Det skulle bidra till att bevara mångfalden i staden som det pratas om på olika håll. Men är det verkligen mångfald som eftersträvas, eller är det den enighet som uppnås när alla som inte är mångfaldiga nog har jagats bort till förmån för en tämligen likriktad samling trista SUV-ägare?
Båt och järnväg - gamla samfärdsmedel som ännu har mycket att ge - om de får. Är det exempelvis vettigt att tänkbara platser för framtidens hamnanläggningar i Stockholm täcks av dyra bostadsrätter för dagens "medelklass"? Skall något av det industriella landskapet ändå få vara kvar? På senaste tiden har jag hört synpunkter i den riktningen och jag hoppas att de möter gehör. Det skulle bidra till att bevara mångfalden i staden som det pratas om på olika håll. Men är det verkligen mångfald som eftersträvas, eller är det den enighet som uppnås när alla som inte är mångfaldiga nog har jagats bort till förmån för en tämligen likriktad samling trista SUV-ägare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar