torsdag 11 oktober 2007

Ett brev betyder så mycket ...



En oklar bild, men kanske det är tåget på väg från kusten upp till Leopoldville (som numera heter Kinshasa)?

Som många andra i min ålder samlade jag frimärken i barndomen. Många har säkert kvar en osorterade "hela världen-samling" hemma från den tiden. Ett fåtal blev verkligt intresserade och gjorde det nödvändiga: specialiserade sig på något mindre område inom filatelin. Men jag tror att frimärkssamlandet utan någon speciell inriktning var bra för man fick en massa vetande om olika förhållanden världen över så att säga på köpet. Om olika länder och människor, djur, natur och annat. Här är några exempel.

Det översta märket ser i stort sett bara trist och kladdigt ut, men det är värre än så. Etat Independant du Congo - Kongofristaten. Bara namnet borde framkalla rysningar av olust, för det här är föregångaren till Belgiska Kongo, det jättelika område i centrala Afrika som inte var en koloni utan ett privatföretag som drevs av kung Leopold av Belgien. Den som vill läsa mer kan studera Kung Leopolds vålnad av Adam Hochschild. Kongo plundrades på elfenben och rågummi och annat för att dra in vinster till firman, och metoderna ... . Folk stympades och mördades i mängder om inte varorna levererades snabbt nog, och under denna kolonialera tog det lång tid innan massakrerandet hann utvecklas till en internationell skandal. Kongofristaten avvecklades och blev belgisk koloni. Vanskötseln fortsatte, och följdverkningarna av detta ser man ännu.




Belgiska Kongo, inhemsk skulpturkonst.

Det ena märket är stämplat i Leopoldville, det andra i ett ställe som ser ut att sluta med ADI. Matadi, hamnstaden, kanske?

Nederst är två fina märken från en annan kolonial skapelse. Här heter den Ruanda-Urundi. Fram till Första världskriget ingick det här området i Tyska Östafrika (nuvarande Tanzania), sedan tog belgarna över.

Här har vi kafferbufflar och impala-antiloper, men som bekant befolkas området också av hutus och tutsis. När den belgiska kolonin avvecklades uppstod i stället de två små staterna Rwanda och Burundi. Så gick det ett tag, varpå några av 1900-talets värsta massmord utlöstes. Verkningarna kändes över hela centrala Afrika, med återverkningar i Uganda och Zaire/Kongo Kinshasa. Av de tre-fyra miljoner offer som krävts i dessa krig står Rwanda och Burundi för en miljon (siffrorna är ganska runda, så jag undrar om man vet hur många offer som egentligen har krävts). Huvudansvaret faller på totalt oansvariga inhemska politiker, men man kan inte bortse från hur motsättningar mellan hutus och tutsis användes av kolonialmakterna i det kända splittra-och-härska-spelet.


Inga kommentarer: