onsdag 13 februari 2008

Inga fast anställda på General Motors

Här är ett exempel på den traditionella arbetarklassens upplösning och försvinnande. General Motors i USA håller på att göra sig av med alla fast anställda arbetare och ersätta med tillfälligt inhyrda enligt Dagens Industri. Med tanke på att såväl identitet i livet som pensioner och försäkringar hängs upp på fast anställning blir det här allvarligt för många människor. De inhyrda får sämre villkor. Man kan undra om bilarbetarfacket kommer att överleva detta? Det är ju deras medlemmar som blir utköpta av GM, och jag undrar hur det är med organiseringsgraden bland tillfällighetsarbetare - undrar och undrar, de är förmodligen oorganiserade.

"Den traditionella arbetarklassen", de fackligt välorganiserade arbetarna, är egentligen inte särskilt gammal och traditionell. Den växte fram från ungefär förra sekelskiftet när rationaliseringar, standardisering och mekanisering gjorde om hantverksmässiga verkstäder till moderna fabriker. Nu syns en intressant utveckling som leder tillbaka mot arbetsmarknader som påminner en del om förhållandena under Marx' tid i mitten av 1800-talet. Usla rättigheter, tillfälliga anställningar, dålig organisering, stundtals våldsamma motsättningar. Men samtidigt är hela samhällets kunskapsnivå mycket högre nu, och det bör ha stor betydelse för den framtida utvecklingen. Frågan är hur motståndet mot den här utvecklingen kommer att kanaliseras och vad det leder fram till.

Ett annat tecken i tiden är moraliska krav. Sveriges Radio berättar att företagens ansvar för arbetsvillkor och miljö blir allt viktigare. Det handlar om CSR, Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvar som blivit viktigare för en del investerare. Man kan misstänka att inget företag vill skylta som ansvarigt till misshandel av folk eller att vräka ut skit i naturen (även om de gladeligen gör detta i det fördolda). Jag undrar om det här kan leda vidare till ett nytt läge, där man plockar bort de ärligt talat ganska solkiga vinstmotiven, och uppträder etiskt ändå. Man är anständig utan att få betalt för det, med andra ord. Är det etiskt riktigt att göra affärer med företag som gör sig av med alla anställda och ersätter dem med uselt behandlade daglönare exempelvis? Ännu så länge kan det fungera, så länge det inte rör sig om barnarbetare och liknande, men vartefter tiden går kan kraven öka på vad som är moraliskt godtagbart. Just att uppfattningen om vad som är moraliskt godtagbart ändras över tiden är en verkligt samhällsomdanande kraft.

Inga kommentarer: