Jag fotograferade den här reklamskylten på pendeltåget igår. Den är skum ur flera avseenden.
Förr i tiden kunde man i tidningarna ibland se små annonser om bombsäkra system på stryktipset, sålda för en billig penning. Men: varför skulle någon som sitter på ett äkta bombsäkert tipssystem sälja det till andra, det vore väl smartare att ta hand om pengarna själv? Jaja, det kanske är en människovän som vill dela med sig. Men då kommer ju problemet att ju fler som använder detta bombsäkra system, desto fler måste dela vinsten som därmed blir sämre för alla. Eller skall vi säga att vinstutdelningen blir jämlikare? Här är det en snäll firma som vill dela med sig om kunskaper att handla med råvaror och annat (mot en smärre ersättning).
Skämt åsido så är det här inget skämt. Det handlar om något som normalt görs av folk som kan branschen, och man kan undra varför man gör reklam om det här för plebejerna som åker pendeltåg? Framgångsrika spekulanter tar sig nog fram på annat sätt. Det här verkar som det finns lite överskottskapital som skall satsas på att lura skjortan av vanligt dumt folk. Jag var inne och tittade på företagets hemsida, och visst varnar man för att det kan bli förluster - men jag tror faktiskt mer på en normal lågkonjunktur för att hålla folk borta från sånt här. När alla positiva indikatorer ser ut att gå upp i all evighet brukar försiktigheten glömmas bort. Eller som Karl Marx skrev 1847 (i Filosfins elände), nämligen om ...
... faser i de moderna folkens industriella liv, då alla människor gripes av ett slags rus att göra profit utan att producera. Detta spekulationsrus, som periodiskt återkommer, avslöjar konkurrensens verkliga karaktär, som söker undslippa den industriella tävlans nödvändiga betingelser.
Med andra ord: även om det krävs arbete för att skapa värden att fördela i samhället (det är detta som kallas politisk ekonomi) är det lätt hänt att många försöker hoppa över arbetet och gå direkt på fördelningen - till fromma för sig själva.
Det är sådant spekulanter kan syssla med. Företaget skriver mycket om CFD utan att förklara vad det betyder (hittade det inte i alla fall, men jag har en känsla av att mystiska förkortningar kan imponera på en del människor). Dock hittade jag en förklaring på ett annat ställe: Det betyder ”contract for difference”, och är "ett avtal om att reglera mellanskillnaden av inköpspriset och försäljningspriset på ett finansiellt instrument", enligt Privata Affärer.
(Det finns en annan CFD-förkortning. Den betyder Computational Fluid Dynamics och ingår i något avancerat som heter fluidmekanik. Knepig matematik för tekniker alltså. Jag minns att innan IT-bubblan sprack köpte mäklarfirmor på Wall Street över avancerade matematiker från astronomi och fysik. De skulle jobba med knepiga modeller för att urskilja aktier som var lite för högt eller lågt värderade, och så skulle man göra jätteaffärer med dessa och dra in pengar i massor. Ja, tills krisen bröt ut och fonderna rasade ... .)
För en stund sedan intervjuades tidigare vice Riksbankschefen Villy Bergström på radion, och han pekade på hur de senaste årens lågräntepolitik gjort att kapitalet letar överallt efter investeringar med god avkastning och därmed skapar de kända "bubblorna". IT, fastigheter - nu kanske det är råvaror man är inne och fifflar med.
Att försöka dra folk vid näsan är omoraliskt, men när man blandar in det mest grundläggande vi behöver - maten - är det ännu mer lågstående. Revolutioner har utlösts när det blivit dåligt med maten, tänk på det. Frankrike 1789, Ryssland 1917. Den senaste tiden har det varit upplopp på grund av allt dyrare mat i flera länder. Möjligen skulle man kunna gissa att ökad spekulation i råvaror inklusive matvaror skulle driva upp produktionen och därmed dra ner priserna, men jag ställer mig tvivlande till det. Det skulle förutsätta raka och snabba rör mellan konsumenter och producenter, utan så mycket inblandning av folk som egentligen inte är intresserade av vad som produceras. Hur mycket av spekulationspengarna kommer att landa på vetefälten i form av investeringar hos behövande småbönder, hur mycket hamnar hos redan subventionerade storbönder som egentligen inte behöver några extra påslag - och ligger förresten inte en del odlingsområden pyrt till på grund av klimatförändringarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar