söndag 3 augusti 2008

Vad var fel här egentligen? DN, Chávez, banker, poesi

Ibland blir man sviken av ledaravdelningen på Dagens Nyheter. De klara besked och anvisningar om korrekt politik som man förväntar sig uteblir. Här är en komplett (och osignerad) post från ledarsidan i morse. Jag vet inte om den finns i nätupplagan, det här är kopierat från pdf-versionen:

”Jag sade nej. Jag köper den av er. Vad är den värd? Vi betalar det.”

Venezuelas president Hugo Chávez förklarar i ett tevetal hur det gick till när han beslöt att förstatliga en av landets största banker, Banco de Venezuela, som ägaren spanska Grupo Santander ville sälja vidare.


Jo, det handlar alltså om den av DN hatade demokratiskt valde presidenten i Venezuela. Naturligtvis måste Chávez ha gjort något fel här, men vilket? Läsaren får ingen klarhet. Att han inte helt enkelt beslagtog banken och kickade ut de spanska bankskojarna, är det detta man är sur för? (Jag vet ju inte om de är bankskojare, men man är ju misstänksam mot den sortens individer.) Ägarna vill sälja, den venezoelanska staten vill köpa - är det något skumt med det? Ur deras synpunkt är det väl viktigare att få bra betalt än att sälja till någon ideologisk kompis med klenare kassa. Sådan är ju kapitalismen. Det som stöter DN kanske är att staten ser till att en institution som skulle kunna användas för ekonomisk krigföring mot landets demokratiska system ställs under offentlig kontroll. Eller tycker DN att det skulle vara OK om Kina köpte upp några storbanker i Sverige?

Latinamerika blir alltmer beslutsamt att inte ta skit från utlandet. Chávez politik är ett bra exempel. Varför inte avsluta det här inlägget med en dikt av den nicaraguanske poeten och diplomaten Rubén Dario (1867-1916) hämtat här. Den Roosevelt som diktaren vänder sig till/mot är Teddy, imperialisten, som var USA:s president 1901-1909. Att en diktare från Nicaragua vände sig mot USA är nog ingen tillfällighet - Nicaragua var det första landet i Centralamerika som utsattes för invasionsförsök från USA (1855) och var sedan ockuperat av marinkåren från 1909 till 1933.

TO ROOSEVELT


The voice that would reach you, Hunter, must speak
in Biblical tones, or in the poetry of Walt Whitman.
You are primitive and modern, simple and complex;
you are one part George Washington and one part Nimrod.
You are the United States,
future invader of our naive America
with its Indian blood, an America
that still prays to Christ and still speaks Spanish.

You are strong, proud model of your race;
you are cultured and able; you oppose Tolstoy.
You are an Alexander-Nebuchadnezzar,
breaking horses and murdering tigers.
(You are a Professor of Energy,
as current lunatics say).

You think that life is a fire,
that progress is an irruption,
that the future is wherever
your bullet strikes.
No.

The United States is grand and powerful.
Whenever it trembles, a profound shudder
runs down the enormous backbone of the Andes.
If it shouts, the sound is like the roar of a lion.
And Hugo said to Grant: "The stars are yours."
(The dawning sun of the Argentine barely shines;
the star of Chile is rising..) A wealthy country,
joining the cult of Mammon to the cult of Hercules;
while Liberty, lighting the path
to easy conquest, raises her torch in New York.

But our own America, which has had poets
since the ancient times of Nezahualcóyolt;
which preserved the footprint of great Bacchus,
and learned the Panic alphabet once,
and consulted the stars; which also knew Atlantic
(whose name comes ringing down to us in Plato)
and has lived, since the earliest moments of its life,
in light, in fire, in fragrance, and in love--
the America of Moctezuma and Atahualpa,
the aromatic America of Columbus,
Catholic America, Spanish America,
the America where noble Cuauthémoc said:
"I am not in a bed of roses"--our America,
trembling with hurricanes, trembling with Love:
O men with Saxon eyes and barbarous souls,
our America lives. And dreams. And loves.
And it is the daughter of the Sun. Be careful.
Long live Spanish America!
A thousand cubs of the Spanish lion are roaming free.
Roosevelt, you must become, by God's own will,
the deadly Rifleman and the dreadful Hunter
before you can clutch us in your iron claws.

And though you have everything, you are lacking one thing:
God!

Att säga åt en frimicklare från USA att han inte har någon gud är i sanning en rejäl snyting! Vad är Chávez förresten - kristen socialist!

Inga kommentarer: