tisdag 23 september 2008

Borde det inte vara färdigskuttat snart?

Efter förra veckans oro i finansvärlden, och den senaste planen i USA för att hålla krisen stången (700 miljarder dollar, det är ju inte kattskit direkt) varade börsernas glädje en dag. Inte mer. Efter en nervös vecka var det i fredags de gamla kända "glädjeskutten" på börserna när USA:s regering och the Fed talade om att man nu skulle gå in med stödåtgärder. Skutt? Man kan ju undra om vuxna människor som antas handskas med väldigt stora värden skall ägna sig åt att "skutta" på jobbet. Det verkar inte riktigt sobert. Undrar om gamle häradshövding Wallenberg någonsin "skuttade" på jobbet?


Nå, "what goes up must go down". Under helgen hann folk tänka tll, och igår var det hängande huvuden och fallande kurser igen. Börjar det inte bli lite tjatigt vid det här laget? Börsförespråkare brukar hävda att historiskt sett går det långsiktigt uppåt med börsen (därav det ständiga pratet om att "sitta i båten" och att om man "sparar långsiktigt" etc etc.) men har man lite grepp på historien vet man ju att den knappast upprepar sig. Den historiska situation av övergång från jordbruks- till industrisamhälle som även drev på börserna under 1900-talet kanske inte vill upprepa sig i de gamla industriländerna? Och i de nya industriländerna kanske utvecklingen kommer att fungera på annat sätt?

Med andra ord kan man lägga fram ett par hypoteser.

Dels att främjandet av höga börskurser är ett tvivelaktigt sätt att understödja moderna ekonomier som dessutom befinner sig i en process av avindustrialisering. Insatserna bör göras inom den reala ekonomin, inte på ställen som till och från grips av svindel och skuttanfall. Den nuvarande pengaströmningen till skakiga banker kanske kan jämföras med att sticka åt en darrig knarkare mer gifter - det hjälper kortsiktigt, men nästa kris blir värre.

Dels att det finns anledning att noggrannare studera om det finns företeelser i det ekonomiska system som är förhärskande nu som gör att man snarare bör fundera på något nytt än att göra desperata lagningsaktioner. Om skeppet sjunker kanske det är bättre att gå i livbåtarna och ro i land än att försöka lappa på ett hopplöst läckande skrov? För egentligen finns det ju saker som är viktigare än tvivelaktiga systemräddningar, och det handlar ju om resurs- och miljöfrågor. Och med detta kommer vi ju in på etiska frågor: vad gör vi med Jorden, vad gör vi med våra liv? Finns det högre värden i livet än att börsen gör "glädjeskutt" då och då?

Inga kommentarer: