måndag 22 november 2010

Irland och den europeiska krisen

Någon har varit på Irland och tagit fina bilder som kan beskådas här.

Att, som det står i Svenskan "Euron och Tokyobörsen tog glädjeskutt efter beskedet om ett räddningspaket för det skuldtyngda Irland" bör väl göra att man blir ännu mer skeptisk till vad som händer därborta. Själva ordet "glädjeskutt" i de här sammanhangen bör betraktas som synnerligen misstänkt. Vem är glad egentligen, och för vad?

I en annan artikel säger en analys-kille:

För en enkel utomstående som vill hänga med i de allt snabbare och märkligare svängningarna i världsekonomin är tvärtomspråket ett av de bästa verktygen.

Eller för att uttrycka det på annat sätt: "När de talar om fred, skriv ditt testamente, lille man!" Spekulanterna har gjort bort sig och den lille mannen (och kvinnan) skall nu släpas till offeraltaret för att gottgöra denna försyndelse. Här är det att ta till det ofta felanvända ordet "syndabock". Det offentliga skall mördas för att det privata gjort bort sig. Det är väl i situationer av den här typen som ministrar och riksbankschefer tidigare har trätt fram och deklarerat att "ekonomin är i grunden stark". Men man kanske har övergivit den retoriken och helt enkelt försöker skrämma skiten ur folk och köra över dem med "sparpaket" till spekulanternas fromma?

Sex månader tog det för finansmarknaden att klura ut att den mirakelmedicin mot skuldsjukan som EU-doktorerna skrev ut i våras bestod av värdelöst sockervatten. Strategin att till varje pris gömma och glömma allt som är jobbigt börjar få ett högt pris.

I slutet av artikeln målas ett skräckscenario upp för överklassen. Eliterna har misskött sig och skjutit problemen i banksektorn framför sig med diverse knep, men nu har det spruckit på Irland. Medborgarna i Euro-land krävs på betalning. Nästa kris kanske kan bli verligt allvarlig, i Spanien:

Men vid det laget kan Europas medborgare mycket väl ha börjat tröttna. Nästa fas av eurokrisen lär nog handla lika mycket om politisk överlevnad som om ekonomisk.

Och irländarna lär nog vara svåra att tubbas till att rösta ja till konstiga förslag från EU och landets elit en gång till - å andra sidan lär de nog inte tillåtas rösta såvida de inte sparkar ut eliten och startar under ny egen regim.

4 kommentarer:

Lasse Strömberg sa...

"sparkar ut eliten och startar under ny egen regim"

Det vore väl något även för oss?

Vi kan ju börja med att bestämma att det är politikerna som bestämmer och inte bankdirektörer. Sedan gäller det att se till att få de rätta politikerna. Men det är en annan fråga.

Björn Nilsson sa...

Jo, om oppositionen anammade Modern Monetary Theory och kompletterade med jobbgaranti så vore bankgubbarna sålda!

Anonym sa...

Den där "analyskillens" kommentarer tenderar att vara illojala lite väl ofta mot finanshajarna. Är det inte hög tid att sparka honom?

Björn Nilsson sa...

Finanshajarna kanske vill sparka ner honom i en bassäng med riktiga hajar, men det tycker jag verkligen inte att man skall göra. Sanningen om de tvåbenta hajarna måste fram!