torsdag 31 mars 2011

Industripolitik och klasskamp

Aftonbladet har en ledare om ett ämne som jag själv ibland ventilerar här på bloggen: vad gör vi med de mänskliga och materiella resurserna i den svenska industrin, och hur skall politikerna ställa sig? En gång i tiden var de intresserade, men nu tycks vi ha ett skikt ledande politiker (det gäller alla partier) som inte har någon känsla för att industrin är en tillgång som kan och bör vårdas. Det kan bero av att de flesta i detta gäng aldrig har varit annat än politiker, eller på sin höjd har en väldigt svag anknytning till "vanligt" arbetsliv. Därför ser man inte mycket av en hållbar industripolitik.

Alltså får det mesta flyta, och diskussionen om exempelvis krisen inom biltillverkningen spårar lätt ur i korkade utrop om att "staten ska inte driva bilfabriker". Även om man då påpekar att det handlar om mänskliga och materiella resurser som kan användas till allt möjligt kan man ge sig phan på att det kommer en mupp och mal på om att "staten ska inte driva bilfabriker". På högre nivå är det ofta inte. Jag funderade en gång över om man skulle kunna tillgripa en vanhävdsparagraf när industrier står och förfaller eller vansköts på annat sätt. Det aktuella fallet är Saabs ständigt olönsamma biltillverkning - varför skall detta tillåtas fortgå år efter år när man i stället skulle kunna sparka in konstruktion och tillverkning på en mer samhällsnyttig inriktning? Vindkraft, elfordon, spårvagnar eller vad som helst som smarta människor innanför och utanför fabriken kan hitta på.

Kanske det där med "smarta människor" är ett av hindren - när Kapitalet står i strid med Arbetet är det livsfarligt för Kapitalet att erkänna att det finns tänkande personer på motståndarsidan, personer som till och med kan tänka bättre än en själv. Då är det lugnare att fabrikerna får förfalla än att bli utmanövrerad av människor som är duktigare än en själv.

4 kommentarer:

/lasse sa...

Volvo behöver anställa och Saab håller på att gå om kull. Som jag läste för ett antal årsen på en amerikansk bildiskusionsida, där menade de att Volvo var ett självständigt företag inom Ford och skulle kunna knoppas av medan Saab var så integrerat i GM att det inte skulle kunna fungera självständigt igen.

Det kan förmodligen ligga något i det, Volvo gick i stort sett bra som fordbolag och var under många år en av de få ljuspunkterna hos Ford när det gällde faktisk produktion av varor. Volvo har väl i snott varit fyra gånger så stort som Saab. Saab är förmodligen allt för litet för att kunna bära utvecklingskostnader för bilar till massmarknaden. I företag där utvecklingskostnad är en stor del vinner störst då den relativ kostnaden för utveckling blir minst där.

Juholt som en del andra nämnde detta med att det finns en viss sk ”överhettning” på vissa ställen typ Volvo som verkar anse det svårt att få tag på rätt 1000 personer. Det är försåts fullt normalt att det inte är lika överallt i ekonomin och att sk jämviktsarbetslöshet kan råda inom delar av ekonomin ner till enskilda fabriker.

Waidelich, en riksdagskollega som Juholt enligt egen utsago ”har beundrat länge” berömde Borg för den förmenta krishanteringen. Dvs då kan man förmoda att finanspolitiken var fortsatt stram (som är W främsta mål) och de offentliga finansiella kolumnerna var allt som gällde. Om man nu i stället tagit tillvara på arbetskraften och stimulerat mer så hade det kanske Volvo nu haft lättare att hitta rätt folk. Men tusen pers är inte så mycket, om samhället och Volvo vill skulle det förstås vara en smal sak att lösa detta.

Jan Wiklund sa...

Reinfeldt är Bush, enligt Suhonen (vackra namn på brutal slakt) medan Juholt är Obama (retoriskt glansfull om att hävda de många människornas rätt, och sen gå vidare i samma spår som Bush/Reinfeldt). Vi är som vanligt bara några år efter USA.

För övrigt är det ganska ironiskt att t.o.m. kapitalet kritiserar regeringen för deras brist på industripolitik, i det här fallet bristen på intresse för infrastrukturen: http://gemensam.wordpress.com/2011/03/28/en-bortglomd-ekonomiforstaelse/

/lasse sa...

”… har byggt upp sina länder på detta sätt och fortsätter med det vad än ortodoxin säger. Inom EU är det dock förbjudet enligt Maastrichtöverenskommelsen .

det är förstås fullständigt galet och egentligen även på tvärs med nyliberalismen där egenintresset är den heliga gralen, länderna i EU är förbjudna att handla enligt den påbjudna dogmen. Nyligen var där en intervju med Ingvar Carlsson där han säger att det som han prisar högst i sin politiska gärning vara att han lurade in svensken i EUs politiska del. Nu sa han förstås inte ”lurade” men det var de facto det man gjorde när man förde svensken bakom ljuset och påstod att det var av ekonomiska skäl, svensken var mitt i den värsta ekonomiska krisen i mannaminne och grep varje halmstrå. Men ekonomiskt var vi redan integrerade vis EES det folkomröstningen gällde var att även gå med i den politiska delen och ge upp vår politiska självständighet.


Obama är värre än Bush, Bush svek inte de sina som Obama har gjort, det är oförlåtligt. Obama fredspristagaren som nu skickat i väg fler kryssningsmissiler än alla tidigare fredspristagare gjort sammantaget.

Björn Nilsson sa...

Ibland verkar det svårt att få nyliberalism och fungerande kapitalism att passa ihop, i alla fall om man kliver utanför de teoretiska modellernas värld. Inte undrar på att "det praktiska livets män" kan bli förundrade. En fabrik är ju knappast i sig nyliberal. Möjligen socialliberal under dagens förhållanden.

Juholt kanske kan omskolas till reaktorstädare i Oskarshamn?