lördag 17 februari 2018

Sex punkter efter Karl Polanyi

Jag har Karl Polanyis bok Den stora omdaningen i hyllan. Det var några år sedan jag läste den. Efter att ha tagit del av nedanstående bloggpost av Asad Zaman, (ursprungligen publicerad här och översatt av mig) känner jag trängtan att åter läsa den.

Men nu ordet över till Asad Zaman:

Ända sedan den moderna ekonomiska teorins spektakulära misslyckandet blev uppenbar för alla under den globala finanskrisen [från 2007] har sökandet efter alternativa sätt att organisera våra ekonomiska angelägenheter intensifierats. Den stora majoriteten av alternativ som behandlas erbjuder mindre justeringar och lappningar, och kvarstår inom den metodiska ramen för neoklassisk ekonomi. Däremot erbjuder Polanyi ett radikalt alternativ, med unika insikter baserade på en djupgående studie av historien om framväxten av kapitalismen. Ett stort hinder för att förstå Polanyi är det faktum att livet i ett marknadssamhälle formar våra tankar och beteenden, vilket gör det svårt att föreställa sig radikala alternativ.

Att förstå Polanyi kräver att man står utanför de historiska strömmar som har format moderna samhällen för att se hur våra ekonomiska, politiska och sociala teorier om världen har formats av externa krafter och utvecklats över tiden. Att studera denna kunskapsarkologi erbjuder oss insikter i de historiska processer som har format våra tankar och ger oss de verktyg som behövs för att befria oss från de snäva gränser som skapats av våra tidigare erfarenheter.

Det centrala temat för Polanyis bok är en historisk beskrivning av marknadsekonomins framväxt som konkurrent till den traditionella ekonomin. Marknadsekonomin vann denna kamp, ​​och ideologier som stödde marknadsekonomin vann den motsvarande striden på idémarknaden. Idag är marknadsekonomins seger så komplett att det har blivit svårt för oss att föreställa sig samhällen där marknaden inte spelar en central roll. Polanyi hävdar att marknader i motsats till allmän uppfattning har haft marginell betydelse i traditionella samhällen genom historien. Marknadsekonomin uppstod efter en långvarig kamp mot dessa traditioner. Som Polanyi förtydligar är det inte en bra utveckling. Förvandlingen av människor och mark till varor vilket krävs av marknadens dominans har gjort enorma skador på samhället och miljön. Värdet av det mänskliga livet har sänkts till vad det kan tjäna in. Detta gör det möjligt för ambassadör Albright att göra en förskräcklig beräkning att offret av en halv miljon irakiska barn är värt kontrollen över oljan. På samma sätt reduceras värdefulla regnskogar, korallrev, växter, fiskar och djurarter, vars skapande tog miljontals år och inte kan ersättas till något pris, till värdet av timmer, mat eller kemikalier. Detta är grunden till de sociala och miljömässiga katastrofer vi står inför idag.



Analysen i Polanyis Den stora omdaningen kan sammanfattas i de sex punkter som anges nedan.

1: Alla samhällen står inför den ekonomiska uppgiften att producera och försörja alla samhällets medlemmar. Moderna marknadssamhällen är unika genom att tilldela marknaden detta ansvar och därigenom skapa rätt till produktionen för dem med rikedom och beröva de fattiga rätten till mat. Alla traditionella samhällen har använt icke-marknadsmekanismer baserade på samarbete och socialt ansvar för att försörja medlemmar som inte kan ta hand om sina egna behov. Det är bara i ett marknadssamhälle som utbildning, hälsa, boende och social välfärd endast är tillgängliga för dem som kan betala för det.

2: Marknadsmekanismer för tillhandahållande av varor till medlemmar strider mot andra sociala mekanismer och är skadliga för samhället. De fick central betydelse i Europa efter en långvarig strid som vanns av marknad över samhälle på grund av vissa historiska omständigheter säregna för Europa. Marknadernas uppgång orsakade enorma skador på samhället, vilka fortsätter till denna dag. Utbytet av nyckelmekanismer som styr sociala relationer mot sådana som är förenliga med marknadsmekanismer var traumatiska för mänskliga värderingar. Mark, arbete och pengar är avgörande för att en marknadsekonomi fungerar effektivt. Marknadssamhällen omvandlar dessa till varor som orsakar enorma skador. Detta innefattar (A) att förändra ett vårdande och symbiotiskt förhållande med Moder Jord till ett kommersiell utnyttjande av naturen, (B) Ändra relationer baserade på förtroende, intimitet och livstidsåtaganden till kortvariga opersonliga kommersiella transaktioner och (C) Förvandla mänskliga liv till säljbara råvaror för att skapa en arbetsmarknad.

3: Oreglerade marknader är så dödliga för det mänskliga samhället och miljön att skapandet av marknader automatiskt sätter igång rörelser för att skydda samhället och miljön från den skada de orsakar. Paradoxalt sett är det denna motrörelse, detta motstånd mot marknaderna, som gör att marknaderna kan överleva. Om detta inte var närvarande skulle marknaderna förstöra samhället och planeten. Till exempel orsakade den stora depressionen sammanbrott hos många fria marknadsinstitutioner, och regeringen gick in för att stötta upp dem och ersätta dem. På samma sätt räddar bara massiva regeringsåtgärder världen från en stor ekonomisk kris efter den globala finanskrisen från 2007. Denna skyddande antimarknadsrörelse gjorde det möjligt för kapitalismen att överleva. Detta kallas av Polanyi "dubbelrörelse", vilken säger att kapitalismens historia inte kan förstås utan att titta på båda sidor – krafterna som försöker befria marknader från alla förordningar och krafterna som kämpar för att skydda samhället från de skadliga effekterna av oreglerad marknader.

4: Vissa ideologier, som relaterar till mark, arbete och pengar, samt vinstmotiv, krävs för att marknaderna skall fungera effektivt. I synnerhet krävs både fattigdom och en viss mängd okänslighet och likgiltighet för fattigdom för att marknaderna ska fungera effektivt. Kapitalistisk ekonomi kräver försäljning, inköp och utnyttjande av arbetskraft, vilket inte kan ske utan att skapa fattigdom och använda den för att motivera arbetstagare. Helgandet av egendomsrättigheter är ett annat viktigt inslag i marknaderna. Således nödvändiggör existensen av en marknadsekonomi uppkomsten av vissa ideologier och tankar som är skadliga för och i motsats till naturliga mänskliga tendenser.

5: Marknaderna har varit bräckliga och krisbenägna och har kryssat från katastrof till katastrof, vilket illustreras av den stora finanskrisen 2007. Polanyi förutspådde 1944 att den sista och största av dessa kriser under hans tid, andra världskriget, äntligen hade dödat marknadssystemet och att en ny metod för att organisera ekonomiska frågor skulle uppstå i kölvattnet. I själva verket eliminerade de keynesiska idéerna de värsta överdrifterna av marknadsbaserade ekonomier och dominerade scenen i cirka 30 år efter det kriget. Marknadssystemet växte emellertid från askan och kom att dominera världen med en förbluffande maktuppvisning. Denna historia har presenterats mest effektivt av Naomi Klein i
The Shock Doctrine: Rise of Disaster Capitalism.

6: Marknadsekonomier kräver påtvingande genom våld - antingen naturligt eller skapat. Som framgår av de tidigaste strategerna är bedrägeri ett viktigt element i krigföring. En av de väsentliga ingredienserna i marknadernas utveckling har varit en ständig kamp genom felaktig framställning av fakta, så att stora marknadsmisslyckanden har utmålats som anmärkningsvärda framgångar. Det finns ett antal strategier som vanligtvis används för att framställa en ekonomisk katastrof som framsteg och utveckling. Utan denna propaganda skulle marknaderna inte kunna överleva, eftersom motståndskraften mot marknader skulle vara för stark. Ett grundläggande budskap i moderna ekonomiska läroböcker är till exempel att kapitalismen har skapat enorm rikedom och oöverträffad framsteg. Trots den kapitalistiska propagandan har tvärtom i själva verket denna tillväxt varit extremt kostsam. Vi har det
sålt planeten Jorden och framtiden för våra barn, och firar intäkterna utan att ta hänsyn till kostnaderna. Redovisning av kostnaderna för förstörelse av miljö, djurarter och det mänskliga samhället visar att dessa kostnader för tillväxt har varit mycket högre än fördelarna.





Inga kommentarer: